Att efter halva livet
Inte förstått vår egen ras
Där frågorna blir fler
För var år
Äter mig

Skölden hårdare varje tidevarv
Så motsägelsefullt
Med insikten
Att vi lär oss saker
Utvecklas
Till vår egen avveckling
Borde mitt hjärta öppnas mot
Vår ras

Lusten falnar
När vi säger vad som måste
Utför det vi vill
Farlig avvaktan uppstår
Rädsla
Att förändra
Om inte han så
Varför jag
Först ut

Utvecklingen för att hejda avvecklingen
blir invecklad
När vi är
Individualistiska flockdjur
Som ser till egen vinning
Innan flockens bästa