Att skilja på yrkes och privatliv
bör vara honnörsord för var människa,
men när särintressen invecklas
i förvecklingar,
där kärlek saknar rättspatos och moral,
blir det jävigt,och med åtskilliga blöta
poesiaftnar där huvuddeltagarna
sluddrat lite för högt "In vino veritas"
om blivande nobelpristagare,
blir utvecklingen ännu mer invecklad.

Diktardrottningen Alma Katarina
Frostenson Arnault 1953- poet och fd akademiledamot,hamnade däremellan
i kläm mellan stolarna.

Hon lär vara en exceptionellt svår poet,
men med briljant precision handskas
med språkets möjligheter ge uttryck
och intryck,och det kan ingen ta ifrån
henne,trots att hon råkade tappa sin
gloria i smutsen,men en gång diktare,
alltid diktare.

*