Den franske poeten,aktören,
regissören och dramatikern
Antonin Artaud 1896-1948
dramaturgiska visioner
vars scenografiska liturgi
utan början och slut,
in och utgångar,
djup utan botten
var ämnad att på ett mardröms-
likt sätt,nästintill så påtagligt
som möjligt våldföra sig på
publiken och få dem förförda
i sin upplevelse,
som om han ville projicera sitt
psykiska tillstånd på publiken.

Artaud var väl beläst med lovecraft,
Poe mfl,där deras melankoliska
dekadens och depressiva nervositet,
var gemensamma drag,
nästan ärftliga i den krets han till-
hörde.

Artaud förfasade sig över civilisati-
onen och såg de primitivas naturliga
beteenden som normala i motsats
till de civiliserade.

Detta till trots att incest,kannibalism,
ritualmord och offerriter tillhör de
primitivt uråldriga folkstammarnas
levnadssätt.

Valet mellan civiliserat eller primitivt
liv,är således som att välja mellan pest
eller kolera.
Alternativet är att uppfinna ett eget
modus vivendi.

*