Vadan tadel säga om någon,
anses betydelsefullt för vad
som skall anses vara trovär-
digt intill att det kan bedöm-
as som sant,avgörs av vem
som avlagt vittnesbörd på
heder och samvete.

Finna man så att en luffare
och en finansman avlagt mot-
satta uppgifter,
hörsammas alltid finansman-
nens som den mer trovärdige
och framförallt mer betydelse-
full och inflytelserik.

Vadan det på heder och sam-
vete,
avgörs vem som talar sanning
åberopas på den vars ställning
i samhällshierarkin kan angiv-
as som respektabel auktoritet.

Rättsväsendets "lex non scripta"
har därvidlag intet med sanning,
eller ens heder och samvete att
göra,utan bygga uteslutande på
individernas olika värdegrund.

Därför får samhället de monster
det förtjänar,där orsaken till ver-
kan alltid återupprepas,
tills verklig rättvisa i sanning
skipas.

*