det är ingen kategoriserad tillgivenhet

mer någon oförklarlig form av kärlighet

ömsesidiga förståelser av beundran

svåra knutar av livets begrundan

Vet himlen vad som springer ur dess sky

En rädsla kan väga tyngre än en droppe bly

Jag nämnde ett tåg en okänd destination

Dagars stiljte i märklig kallad frustration

Min förväntan av behaglig timma fylla

En förstaklass till en nivå av doftande myrra

Ögonlock stillar sin blund av dröm

Förbryllad av sårets ljuva öppna sömn

En vanlig regel öppnas så lätt

Träng in i mig på alla sätt

Den dom inte kan el skall jaga

Förlåt min frånvaro, jag vadar

Värna min blick min älskade du

Jag håller mig blott hemma i ett nu

I smärtan ensamhet växer sig stark

Drottning av fjäll skog och myr mark

Bedömning ligger i att det var mer än en

Alla förväntansfulla beundrar du dem?

Utmattad resa av vakande änglars här

Jag blott ingen men allt är där

Att följa dina linjer är så svårt

Du har klargjort hårt mot hårt

Magiskt bultar tiden sakta in

Tränger undan allt av fyllnad som är din

Kyss en bark en rosenlund

Jag avslutar en väntande stund

För skall något vara skall du välja mig

Jag förblir tyst invid hjärtat av dig

Giftet i en erkännande lag

Varför är allt med kärlek svag?

Vad gör den med den nya dag?