Det var en gång ett mycket vackert par,
de älskade varandra med allt de var.
Faktum är att orsaken till deras död,
var deras mycket sällsynt ändlösa nöd.

De båda hade ETT hjärta,
hennes plåga var hans smärta.
Hans smärta var hennes plåga,
deras kärlek var som en brinnande låga.

Denna kvinna och denne man åtrådde blint varandra,
men ack, den ene tvivlade på den andra.
Hans tvivel på sin älskade fick honom att dö,
och hans död blev för mycket för denna fagra mö.

Hans död gav henne dödens smärta,
likt vassa knivar i hennes brustna hjärta.
Så nu låg de två i samma död,
allt som finns kvar av deras eld, är glöd.

Hennes kropp är blott ett skal,
av outsläcklig kärleks kval.

Han dog för henne, hon för honom