Jag lärde dig hur jag ska skjutas
och du tog varje tillfälle i akt
att visa att jag kunde mutas
med en smula av din makt

Mitt välmående berodde
helt på vart du var
mitt innersta jag anförtrodde
tills du fått allt jag hade kvar

Du hade ingen dålig sida
det var alltid bara jag
som tvingade dig att lida
om jag duckade för dina slag

Vi var som samma kärna
eller så lät du mig tro
Men varje gång jag ville spjärna
brände du en bro

Men du fann något vackrare att plocka
på vad som kändes som en minut
Kanske var jag bara en trasdocka
som du kastade till slut