Jag har börjat fundera i banorna att jag är en utsänd varelse från en annan galax, som ska observera och samla fakta om världen, och om hur det är att vara människa på denna ytterst underliga planet. Jag ser bara ut som och verkar vara en människa.
En galnare civilisation än denna finns med väldigt stor sannolikhet inte i galaxen. 
Var är managern? Hur tänkte Gud när Hen skapade människan, det mest destruktiva djuret i planetens historia. Vi håller på att förstöra hela planeten. Jag borde inte vara i den här makabra världen. Kärlek, rättvisa och fred, varför ska dessa tre vara så oerhört svåra att uppnå? Jag är en gerillakrigare med ord, med eld och själ. Och humor, för utan den så tror jag inte att man kan överleva psykiskt, i alla fall inte i längden. Och inte utan kärlekens och sanningens varma ljus. Ca 1 miljard av världens innevånare lever på en dollar eller mindre per dag. Samtidigt så frossar vi i den rika världen så att vi dör av följdsjukdomar. Och så undrar vi varför det är så stora flyktingströmmar i världen. Det handlar om förmågan till identifikation, empati och om solidaritet. Själsnärvaro. Att vara en vaken människa och inte en egodriven zombie. Vad gör jag på den här djupt störda planeten? Får man åka hem snart? Rasistpartiet SD ligger på 20%. Det är ganska skrämmande. Människor tänker och känner inte längre. Tänker inte med hjärta och själ. Famlar i blindo. Jimmie Åkesson är en charmant helyllekille med sprutt i tungan. Hans medtävlare är för dåliga. Löfven är en timid sömngångare. En politiker av Olof Palmes kaliber skulle ha strimlat Åkesson i ett nafs. Jimmie Åkesson är en högst arrogant urspårad gymnasist med ett jävligt dåligt dolt destruktivt sorts hat. En vidrig snubbe helt enkelt, med en sinnessjuk blick, och politik. Så är det med det. Vakna Sverige!