Med en tom blick och ett påklistrat leende
hon är där, men inte sant seende,
totalt omedveten om verklighetens skeende.

I en offerroll har hon klätt sig,
som en parasit suger hon energi från sin nya lakej,
allt för att få stå i centrum i detta egenhanda skapade ståhej.

Sin egen gudinna i sitt egna kloster,
förstår hon inte hur andra oförtjänt får hennes eftertraktade chefsposter,
till stöd en ny nyttig idiot, ett nytt själsligt plåster.