Gudrik Utpil © Denna sångtext skyddas av lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas eller spridas utan skriftligt tillstånd från gutpil@yahoo.se

Stötte ärliga försök att uttyda den religiösa problematiken i Stagnelius "Näcken" redan tidigt på hårt motstånd från kyrkligt håll och kvarstår detta motstånd nu en 200 år senare, fast delvis andra orsaker idag hindrar full förståelse, blir frågan hur pinsamt länge vi ska vänta med utmaningen att lösa gåtan.
Vill man mest bara se "Näcken" som vacker och harmlös stämningslyrik fjärran från krav på förbjuden insikt, fläckas upplevelsen av tolkningar som att ett av den svenska litteraturhistoriens mest klassiska poesialster andas trots mot Stagnelius far, biskop i Kalmar stift vars kristet judiska gudssyn ledde till att folktrons väsen, som näcken, avfärdades som trams.
Men med tanke på vilket helvete sonen slapp ifrån som död, ännu inte 30 år gammal, vore det inte så konstigt, om han diskret men träffande nog ville ge igen för faderns hårda "Bud från judarnas gud".


Bud från judarnas gud


Tiden hade länge väntat
på att det blev allmänt känt att
biskopssonen Erik tyckte
att hans fars tro undertryckte
folktrons syn på dåtidsläget
som Stagnelius högst förteget
genom “ombud” lät beröra
hur få som än ville höra
prat om näckens spel vid källan
Såna sagor stämmer sällan
Men brast näcken uti tårar
efter bud som ännu sårar
var det bud/ från judarnas gud!

I Stagnelius dikt tycks Näcken
spela glatt med korsförtecken
tills han hör sig va förmenad
att med kyrkans gud förenad
finna himmelsk fröjd och frälsning
från fördärv. En bitter hälsning
smög sig in där bäckspel hördes
först men sen miljön förstördes
Tiden gick från nöd och blomster
till de industriinkomster
som fast larm och gift förskräckte
tillät spridning av vårt släkte
enligt bud/ från judarnas gud

«Kvällens guldmoln fästet kransa
Älvorna på ängen dansa
och den bladbekrönta näcken
gigan rör i silverbäcken
Liten pilt bland strandens pilar
i violens ånga vilar
Klangen hör från källans vatten
ropar i den stilla natten
“Arme gubbe, varför spela?
Kan det smärtorna fördela?
Fritt du skog och mark må liva
Skall Guds barn dock aldrig bliva”»
enligt bud/ från judarnas gud

Kyrksamheten tålde sällan
att Stagnelius som vid källan
såg och hörde nåt helt annat
Hade Bibelns gud förbannat
näcken, var gud outgrundlig
men Stagnelius galet und’lig
För vad sa hans pilt till näcken
spelande i silverbäcken:
“Paradisets månskensnätter
Edens blomsterkrönta slätter
ljusets änglar i det höga
aldrig skådar dem ditt öga”
enligt bud/ från judarnas gud!

Vad förstod en sövd befolkning
den öländske skaldens tolkning
av vad hans fars gud förkvävde?
Men hans rader överlevde:
“Tårar gubbens anlet skölja
ned han dykar i sin bölja
Gigan tystnar. Aldrig näcken
spelar mer i silverbäcken!”
Eller kan ett känsligt öra
likväl ännu stundom höra
ursprungsarvets ljuva toner
trots förtryckarnas fasoner:
som på bud/ från judarnas gud?

Avföll Erik alltmer chockad
från en likriktningsförstockad
bibellära lik en vrång häst
som han red i så stor ångest
att för få såg skaldens klara
känsla för natur i fara:
Darwins spår som snart blev glödhett!?
Inte fängslar skaldeödet
lika många, men mitt hjärta
bär dock med sig Eriks smärta
Vad vet vi om vad som hände?
Men jag tror att Erik kände
trots mot bud/ från judarnas gud!

Eriks näck stod för det forna
som försvann för Stockholmsborna
glesbygdsarv som föstes undan
Men vad hjälpte mytbegrundan
för att hela kränkta rötter?
Skalden greps med runda fötter
nära Slussen där han bodde
tills han drog dit Döden rodde
Ingen sa vid hans begravning
“Död i strid mot er förslavning
under bibelns herravälde”
för vem kom? En präst som ställde
upp på bud/ från judarnas gud!