Vi är allt,
liten mikroskopisk tusenfalt
vi är flickan som sa adjö till mor,
pojken som i handen vintern smälter
vi är systern som räddar sin bror
medan världen ständigt svälter
ljus, mörker, sött och salt
vi, du, jag är en del av allt
sommardagens ljumma bris,
vågornas möte med stranden,
sammankopplat på något vis
i en värld som hålles i handen
vi är trånga gränder, öppna torg,
barnets allra första kliv.
hjärtat brustet i kärlekssorg,
och mannen som tog någons liv
de glömda människornas existens,
menlösa tårars ensamma anarki
vi är ledsagaren och hans eminens
och de svagas monarki
eldens värme när det är kallt,
ja, vi är en del av allt
vi är kvinnan som vann,
mannen som förlorade
sjukdomen som försvann
cancern som sig förstorade
skapelsens början, världens slut,
tidens underbara andetag
krigens uppbrända krut
och förnyelsens vackra dag
du och jag delar,
den sång som tonar ned,
ångesten som aldrig helar
och den skaran som led
vi är solens nedgång,
stjärnornas oändlighet,
gatubarnens ömmande sång,
och livets grymma förtret
kärlekens början och avslut
livets sorg och tragedier,
fredens skriven på konvolut
och hoppets melodier
du är en del av mig,
en mikroskopisk tusenfalt,
tro det eller ej
vi är allt.