Det är tidig förmiddag. Jag kommer från duschen, alldeles blöt i håret.
Utanför dörren står plötsligt och oväntat en vän.
- Vi skulle ändå det här hållet, säger hon och
lämnar över en bok som hon lånat av mig.
- Har du förresten fått mitt brev?
Jag funderar en stund, jag har klart för mig att jag besvarat hennes senaste brev.
så jag svarar nej.
- Då får du det i morgon, säger hon.
- Det blir roligt att läsa, säger jag.
- Åh, förresten, då kan du få med dig högen
med Sigge-Stark-böcker som jag lånade av dig för evigheter sedan!
Jag hämtar böckerna och lämnar också över en present till henne:
- Grattis i efterskott!
- Tack, säger hon, och fingrar på presenten, det syns att hon konstaterar att det är en bok det också.
Sen lika snabbt som hon dök upp är hon borta igen.
Hon åker iväg med sin man i bilen.

Sådana vänner är det så gott att ha:
Hon kommer med en bok. Hon lämnar över några plantor.
Byter några ord. Skickar ett brev. Stickar mig en halsduk, bara sådär.
"Det var så roligt att sticka med det garnet."
Enkel och ren vänskap.