VALBORGS ELDEN
Vi stod spridda runt elden
vars lågor slog upp mot skyn
våra ansikten lyste som corona
i gult och rött i lågornas sken
Elden falnade, vi gick hem.
Var och en till sig

NARKOMANEN
Jag är trygghetsnarkoman
vill inte vara kvar i stan
där viruset flödar
och många dödar
så jag stannar kvar
blir här i eviga dar
bland kobbar och skär
kärleken finner jag här

VÅRKÄNSLOR
När våren rinner till
kan man inte sitta still
Kärleken pockar och drar
man ger och tar
med den kraft man har

LUST
När molnen skingrar sig
lyser solen
speglar sig i ditt ansikte
som lyser av vårens lust.

FRIHETSLÄNGTAN
Att vara fri
är att komma förbi
corona tvångets inskränkta ram
och ge alla en kram

LIVSNÖDVÄNDIGT
Att skriva är nödvändigt
att leva är inte nödvändigt