Söker fragment av vårkänslor

Bland fallande snöflingor i maj

Kritvita ulltussar av fruset vatten

Som fastnar på musöronklädd kvist

Där de försöker suga i sig ljuset

Från sekundsnabba solvisiter

Där värme och kyla bara nuddar varandra

Som om även de vore rädda för beröring

Och i allt detta går vilsna själar

I frånvaron från närhetens samvaro

Ter sig den normala cyberdistanseringen hemsk

För när valet av kontakthållande begränsas

Först då inser människan sin litenhet

Där och då blir frånvaron av social kontakt

Något att sakna och längta efter

På samma sätt som frusna hjärtan

Längtar efter vårens värmande solstrålar