Jag sitter under mitt äppelträd
och låter blombladen regna över mig.
Nyss kom lärkorna och göken hörs gala.

Det finns så många ljud i tystnaden.
Jag hör hur potatisen i jorden rotar sig.
Persilja och gräslök prasslar bredvid varandra.

Maskrosorna sträcker stolt på sig efter regnet,
de är som solar i gräset. De hör till, trots att de
inte får vara här enligt någon gammal regel.

Ett gäng skator håller vakt. De kör ilsket bort en duva som satte sig i grannens blommande körsbärsträd.

Jag sitter under mitt äppelträd
och tillåter mig att vara ett med allt.

Blicken vandrar över häcken
bort mot skogen.

Det är vackert här.