I de kungliga ljustunnlarnas breda leendes överdådiga blodomlopp som sjungande välkomnar citronfjärilarna med blixt i mun när jag äntligen fått diagnos på min rasande häst som är av rött glas i sitt sista skrattande signalsystem med en rå lukt av skräck inför den innersta tidens fullständiga brist på hänsyn . Natthärbärgets lyckliga drömmar långt bortom smärtgränsens gröna kaos panik och färd till psykakuten och lägsta rang i samhället och skuld skam förnedring jag dansar i en korrekt korridor fylld av lysande dagsländor. Doktorn håller på att gå sönder i sin bortglömda själ på undantag. Jag sitter på Sibylla och äter en varm korv med potatismos och räksallad som jag sköljer ned med en hederlig pickipicki.. Livskänslan är ett glödande virvlande skrattande träd i den sagolika skogen av kärlek glädje och frid.