Faller över gränsen av häpnad

Till varför tillvaron fylls av svek

Oftast riktade mot oss själva 

I ett försök att hitta en mall

Som bygger på ouppnåeliga ideal 

Ingen bett om att jämföras med 

I våra fruktlösa försök att vara normala

I en värld som skriker efter individualism 

Där vi samtidigt klagar över ensamheten 

Ett livets paradox och motsägelse

Vi blundar inför av rädsla för sticka ut