Så som förnätter är våra breda paradgator
och hur vi krossar ödestimmar mot gom och hornhinna.
Siktade!
Inuti mitt rum; ditt - vakan av hur vi älskar.
Det måste aldrig annat än släppa oss ur sikte.

Gå tätt satt i min rygg!
Det gör något åt vår tysthet!

Ditt ansikte är en småländsk sjö.
Det är så.

Ibland tar jag vägar förbi det du orkar.
Sov med armar och bröstkorg brett för du behöver mig
även i det motiga. Råa.

Omkring och här är jag längs ditt sinne som ett mjukt skratt.

Det betyder varken att jag kommer eller går.
Böj oss aldrig ner.

Min arm om din rygg är stadig. Stadig.

Så som planlöshet i en oöverskådlighet
satt i stå. För vi är.