jag skrapar oss

jag lagar oss

Vår apex av tillit

vår snävhet i avstånd

vår bas av vila i ultimat kärlek 

själens länkar i dina förunderliga gröna

finns det en morgondag?

en bön av hållan oss samman

förutsägelsen är ofrånkomlig 

är den vackrast

Vad den är

är gränser över tid

det hänförande alltets vara

omhuldade förhoppningar

sidenklädda hullingar

din varma famn om mig

min planets position

och din.