Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Om vägval och modet att fatta beslut


Om jag inte går så stannar jag

Jag vet att jag lever när jag går
Men det gör så ont att kanske jag stannar
Vem vet om dör jag en bit där jag står
Kom modet att leva med de val jag fattar

Vägen delar sig i två
Och jag står där i vägskälet och vacklar
Ser skönheten i det jag vet och känner
Den väg jag gått förut
Är det andra valets lockelse bedräglig?

En djup suck och det suger i magen
Klippan syns så hög och djupet så djupt
Där mina tår tar slut och det okända tar vid
Kanske är det djupt bara i mina ögon
Kanske skulle äntligen vingarna växa ut
Bära mig lätt ut över fält och sanna drömmar




Fri vers av EvaFrederikke
Läst 142 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2020-08-28 09:02



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

EvaFrederikke