morgonen vaknar varm och rå

klockan tickar det knakar i trät

Nu skall jag åka

sorgen är ett momentum

Vår chans  till upprättelse

men själen var inget annat än en brygga 

över till livet, de levande 

kylig tar jag stegen bort till oåterkalleligt momentum

du vet...

och sakta sveper din sommar in över nejden.