I förmiddags

Oberörda

Höstvinden drar fram
björkarna och jag tappar
våra gula blad

nära mig hoppar kråkor
oberörda i nuet

Bunden vers (Tanka) av Eva Helene
Läst 267 gånger och applåderad av 13 personer
Publicerad 2020-10-14 13:45

Skriv ut
Spara som PDF

Monika A Mirsch Här hos mig faller en skymning som tappat alla blad medan grodorna kråmar sig och kväker rakt in i örat. Kunde inte motstå frestelsen.. Tack för den oberörda! 2020-12-12

Bibbi Fint. 2020-12-02

ResenärGenomLivet Det är bara att gilla läget...fin tanka... 2020-11-10

Solstrale Det ser bara så ut, att kråkor skulle vara oberörda, de är mkt medvetna varelser. Bra belyst samspel människa natur, och tack för inspirationen! :) 2020-10-15

Monika A Mirsch Njuter under gullregnet i din höst lyssnar till bladens dans några centimeter ovan kråkorna i din värld. Oändligt glad i din värld, de oberördas. Tack! 2020-10-15

Staffan Nilsson Roligt, fyndigt, hoppfullt! Ja, vi kanske skrumpnar till då och då, tappar det ena och det andra, men kommer tillbaka år efter år. 2020-10-14

AiA Maria den fria Fint om naturens flöde o rörelse... ...”kråkorna som är oberörda i nuet”... Tack för påminnelsen om ”i nu”. Tack! 2020-10-14

Anya Fint att både diktarjaget och björken tappar blad. Tycker om den psykologiska touchen. Känns igen. 2020-10-14

ULJO Vi går oundvikligen mot höst. Stämningsfullt på sitt sätt. Fin text 2020-10-14

Marita Ohlquist Fin Tanka med höstkänsla! 2020-10-14