Den fria tanken vill gärna tro
att den tysk- amerikanske
juden Herbert Marcuses (1898-
1979) lärdomsår hos nazist-
sympatisören Heidegger (1889-
1976) bara var en infiltratörs,
tills hans ambivalenta sökande
avslöjar en inte så trovärdig
filosof,
vilken på så många områden
byter identitet och inriktning,
lika ofta som ett gatuluder
sina kunder.

Som sociologisk filosof,
marxist, kapitalist, nazist,
freudianist med existent-
iella frågeställningar
om varat mm,
bedömdes Marcuse
i vissa kretsar som en
barbariets förespråkare
där anarki och kapitalism
skulle upplåta större frihet
åt den enskilda individen,
att råda över lag och ordning,
som ett slags små privata
medborgargarden utan
statlig polismakt och insyn.

Den ideologin har med tiden
gjort en del framsteg i många
samhällen, inte minst i Sverige
och USA,
vars plutokrater vinlägger sig
om alltmer landvinningar
genom det kapitalistiska
systemets frihetliga gränslöshet.

*