hon den ljuslockiga
blev deras stora glädje

efter

alla de längtans år
då vaggan stod oanvänd

så

kom hon till dem en dag
samtidigt som göken gol

nu

vilar hon i kammaren
i vitt och myrtenklädd

ute

har granarnas toppar brutits och
kyrkvägen smyckats med granris

snart

måste de ta farväl