Jag vill inte veta, det verkar så brutalt
Jag hatar det som händer! Patetiskt! Onormalt.
Vill inte höra hur du tänker, du har ju redan valt
Allt är så jävla klyschigt! Så fruktansvärt banalt...

Men jag måste höra, dig säga orden högt
Jag måste våga fråga för jag fattar fan så trögt
Efter att du kommit, och efter att vi rökt,
då måste vi ta snacket, så jag vet att jag försökt

Och efter jag fått svaret, jag inte alls vill få
När allt vi haft gått sönder vad kommer då bestå?
Allting kommer rasa, men till vilken nivå?
Kanske fin och äkta vänskap, kanske säger vi hejdå.

Idag ska jag få veta, vilket alternativ,
vilken väg du väljer ut ur ditt dubbelliv
Är förberedd på smärtan, den lär vara massiv
Men hellre bränd av sanningen, än så jävla dumt naiv

Jag vill stanna klockan, skjuta framtiden till sen
Till en tid som aldrig kommer, vill att vi var vi igen.
Allting känns så märkligt, situationen så obscen
känner mig så satans smutsig- jag måste få bli ren!