Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Hassel

Med huvet först å lidelsefull törst
jag faller ner i varm hassel.
Trygg men så full i fan
får mig att sväva fram.
Jag blir till en pool av smält glass i din famn.
Varm hassel glöder eldig stark.
Syster sol
gravitationen har mig i sitt grepp.
I djupet jag faller ner, ner.
Besatt, utan chans i trans jag valsar fram.
Hundra humlor harmoniserar i mitt bröst
Venus kring mig stormar så.
Men jag önskar ingen tröst
Jag drunknar så villigt så
i en ocean av varm hassel.




Fri vers av nemonobody
Läst 19 gånger
Publicerad 2021-04-02 09:38



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

nemonobody