Jag gick i solen, flämtande
med blek och fjällig nacke
och vart jag än min kosa styrde
var det uppförsbacke
Jag såg åt alla väderstreck
och inga moln fanns där
men trutarna från ovan skrek
Vad tusan gör du här

Det visste jag förvisso ej
så det fick allt bero, det
men ännu hade jag väl inte
riktigt tappat modet
ty benen höll alltjämt för gång
och skorna hela var
med gummisula, mjuk och lätt
samt alla remmar kvar

Då i mitt blickfång, tindrande,
en ljuvlig syn mig mötte:
Ett gammalt anrikt kaffeställe
lisan för den trötte!
Naturligtvis gick där en kö
av ringa längd ändock
Steg på, det gjorde jag direkt
mig nöddes inget pock

På tomtens gräsplan, färdiga
att dö av ångor, såg jag
en samling människor i solhatt
Då mig själv försåg jag
med platsen vid ett bländvitt bord
som fanns i avskilt rum
Nu hade jag ett eget skydd
man är väl inte dum

Där satt jag sedan, lapandes
förnöjdhet nära stressen
som trängde sig till hettan ut
Från var kom all den pressen
I fred i rummet fick jag bli
för andra gästers val
De såg mig inte utifrån
och log trots sina kval.



26/7 2021