Jag reste med tåget och såg ett ansikte
mina landsmän går inte alla i flock som får
jag såg ett ansikte
alla seglar inte med pappersbåtar i en vattenpöl
alla bjuder inte ut sig åt förnekelsens piskrapp
och tigger inte
Värdighet såg jag

Jag såg ett ansikte. Sinneslugn eller solljus över pannan
likt ett adelsmärke, sällsamt brinnande
Uppror gör vi mot myrstacken
ansiktet vänder vi mot världen, visar fram det
med ett lugn



borde inte läsa somliga av eder
kanhända för aldrig glömma gör jag ibland
och öppnar såret
normala som själva sig lärt
borde ta hänsyn till redan skadad
förståndet försvann
då avgrunden öppnade sig
skrattade och sköt sin bror