Pianonynning
gungar i solens
väldiga ljuskrona

valston faller
mot smältvattenspegel

mjuklandar
i vårens
fönstersmyg

ett hypnotiskt
skimmer genom glaset
som reflexion
i ögon gröngrå

med blicken fäst
på ett svalefång
luftburna
aprilsilhuetter

livsknoppar bågnar
i hennes
drömska pupill

åter famnar
ljuset traktande
odlingsrösen
spåntak och smålom

hjärteslagen svallar
mellan brukningsjord och
strånsamhällen som var

men med hälsning till hav
där många sveper vågor
sjunger reling

fångar ändå hennes
okuvliga vinkande
den förtröstansfulle
på den andra stranden