Smärtan när hon kröker sig fram i leran

styrkan i skriken man bara kan se men inte höra

allt i slowmotion och tystnad 

den råtunga luften som ligger lager på lager 

där härer låter sina klingor slå

svetten dryper mot glansig hud 

Hålen i magen där blodet sipprar ut

svagheten som kryper på där styrkan hägrat

Smärtan känner hon liksom dem 

föraningarna

de kom bara med delvis visdom

signalerna fanns alltid där

hon hade bara blundat