Är du vilsen i den by som aldrig ler mot dig, min vän?
Och ofta tar till flykten, men alltid kommer tillbaks igen

Ser du bara mörker, där andra ser en charm?
Och känner ingenting, förutom såren på din arm

Ingen längtan i din blick
Många masker, mycket trick
Ingen kärlek utan krav
För många blad att plocka av…

Och ingen håller dig i handen
När du sjunker ner i sanden

Stackars den som liten är
I en värld fylld av besvär
Och du kan inte bara sticka
Du är fast nu, Maskrosflicka

Älskar? älskar inte? Frågar frågor utan svar
Det enda du får höra, är nån spydig kommentar

Och när alla ord har tystnat, går du ensam hem igen
Med ingen vid din sida, och dig själv som enda vän

Du har växt utan en sol
Brevid rosor och viol
Du tittar ner på dina fötter
Fast i asfalt utan rötter…

Och ingen smeker dig på kinden,
när det blåser kallt i vinden

Men somna lugnt, var inte rädd
Var dig själv, och du blir sedd
Allas bubblor kommer spricka
Lilla vackra maskrosflicka…