Är du vilsen i den by som aldrig ler mot dig, min vän?
Och ofta tar till flykten, men alltid kommer tillbaks igen
Ser du bara mörker, där andra ser en charm?
Och känner ingenting, förutom såren på din arm
Ingen längtan i din blick
Många masker, mycket trick
Ingen kärlek utan krav
För många blad att plocka av…
Och ingen håller dig i handen
När du sjunker ner i sanden
Stackars den som liten är
I en värld fylld av besvär
Och du kan inte bara sticka
Du är fast nu, Maskrosflicka
Älskar? älskar inte? Frågar frågor utan svar
Det enda du får höra, är nån spydig kommentar
Och när alla ord har tystnat, går du ensam hem igen
Med ingen vid din sida, och dig själv som enda vän
Du har växt utan en sol
Brevid rosor och viol
Du tittar ner på dina fötter
Fast i asfalt utan rötter…
Och ingen smeker dig på kinden,
när det blåser kallt i vinden
Men somna lugnt, var inte rädd
Var dig själv, och du blir sedd
Allas bubblor kommer spricka
Lilla vackra maskrosflicka…