Jag står i mörkret på perrongen
och väntar på mitt tåg

Ett tåg rusar förbi
jag försöker räkna vagnarna

Jag ser människor lutade
över sina lap tops

Jag ser människor som sover
mot det våtblanka fönstret

Jag ser människor som lutar
sig kärleksfullt mot varandra

Jag ser människor
fingrande på sina mobiltelefoner

Det verkar som
tåget aldrig tar slut

Nu har alla människor
på perrongen försvunnit

Jag beslutar mig
för att gå hem

Vänder mig om
ser fortfarande tåget rusa förbi

När jag kommer hem
hör jag fortsatt tågets muller

Det förföljer mig
hela natten