De innersta stjärnornas skogsmossa.
Letar sig in bland tårarna.
Tröstar.
När vingklippta lejon segrar.
Tänder ett ljus i mörkret.
Smärtan så obeskrivligt nära.
Insomningstablett vaggar mig till sömns.
Den värsta av höstar.
Försöker inte ens dölja sorgen.
Orons tyngdtäcke mot kroppen.
Splittrad som krossat spegelglas.
Ärr krackelerar över min hud.
Blygrå verklighet en dimma av smog.
Gömmer mig bland havsmänniskor och deras tång.
Kryper in i mitt skyddande skal.
Eller gör den det?
Skyddar.
Verkligen?