Leela Austin lämnar pastor Elijah Crane på The Bordello of Dolls i Hole. Även pengar till myntinkasten så det skall räcka tills hon är tillbaka. Leela vet ungefär vad han klarar av.

Dagen efter passerar hon den svagsynte begravningsentreprenören Judas Grave. Han har aldrig skaffat sig glasögon. Han avskyr att se döda, men nu nickar han med ett leende efter den suddiga baskern och lyssnar efter skottlossning. Det blir ingen. Uppgörelsen ligger längre fram.

Leela Austin möter dem strax efter vägkorsningen. De hänger i sadlarna som riktiga cowboys. Lite säckade. Hon ser på lång väg att det är hon som skall rida ut i det vassa höga präriegräset.

På träffsäkert avstånd stannar hon. Vrider lite på huvudet, så att det gälla skrapet i öronen tystnar, ett minne från då havet fastnade just så efter öronont i veckor. När det är tyst börjar hon vissla. De fyra reagerar och i motljuset anar de siluetten av en basker. Känner också igen tonerna. Framför dem sitter legenden till häst, Agarth Svensson, sedan år försvunnen norrut med sin fruar.

Två svänger åt vänster, två åt höger, hänger än mer i sadlarna, stukade, rör vid sina brätten, håller stint ögonen på Leela Austins avsågade gevär. Gräset gnisslar. I tanken upprepas en fråga: en kvinna? Det rycker nervöst i kinderna på alla fyra. Leela Austin känner tacksamhet till Agarth Svensson som lämnat arenan till henne för att vara den trickster från ovan hon är.