jag ligger på position blå med cia i hörsnäckan. inne i den väldiga romanska katedralen sjunger thore skogman några klämkäcka låtar mitt under en begravning. jag har honom i siktet. elefanterna är trötta och rastlösa med en stark förbindelselänk till och med aldrig under av det underbara närke armeringsjärn, rubank, sorg, melodifestivalen tänker man 1977 när man sitter och äter tre ägg och ingmar stenmark har utklassat alla konkurrenter igen. romanska valv efter valv efter valv. du blir aldrig färdig och det är som det skall med skyhöga bensinpriser och marilyn monroe som inte orkar leva längre omgärdad av män som är vilddjur. nej nu ska jag gå ut och bygga en snökoja med min kompis anders. elefanterna har äntligen somnat. agnetas och annifrids röster slår rakt in mitt hjärta som en laser. det är dag och jag lever.