Jag var nog bara 15 när det hände
Trots hoppats jag förträngt det ur min håg
En händelse som gjort att min värld vände
På grund av det jag denna natten såg

Jag hade tagit moppen ner till stranden
Och hade lossat ekan som man annars gör
Med greppet kring en åra uti handen
Och vågorna som klucka mot dess för

Jag rodde emot Delholmen med iver
För snabbt jag ville hem för det var kallt
Så snabbt som om jag slutar ro så driver
båten framåt metervis trots allt

Jag lyste med min lykta över vatten
Jag hade satt ut nät för fiska sik
Novembers skymning byttes ut mot natten
En natt som ingen annan blev sig lik

nån grad till och vattnet skulle frysa
Domnat hade händerna jag sänkt
Inunder ytan men det som fick mig rysa
Var något som jag aldrig hade tänkt

Jag hade halat nätet över reling
Månen bakom moln bröt fram och sken
Av fasa jag frös till och i min stelning
Då jag trott att nätet fastnat i en gren

Och jag gjort ett ryck för ville lossa
Men det var ej i gren som det satt fast
Det jag tyckte se det gav mig frossa
Innan sjönk tillbaks till djup när nätet brast

Lyktan fladdra till och tycktes tveka
Men jag och ljuset flämta då vi ser
Ett ansikte där kinderna var bleka
Syntes innan djupet drog det ner

Att det var ett ansikte av kvinna
Med ögon som var fulla utav liv
Tyckte jag mig se utan att hinna
Innan båt i vågor gick på driv

Jag minns ej ej om delar utav kroppen
Även tvinnat in sig runt mitt nät
minns blot vagt av händelseförloppen
Innan fann att jag satt i vårat kök och grät

När till slut jag samlat mig tillräckligt
Till Tom en granne likaså polis
Jag ringt och jag förklarat att nåt äckligt
Och brottsligt kan ha skett på något vis

Till början var han tveksam men han lova
Att på morgonen man skulle dyka ner
Till slut jag kunde lägga mig att sova
Då jag inte kunde göra något mer

Polisen infann sig men så och pressen
Fanns på plats när dykarna de dök
Sökte desperat, man kände stressen
När inte funnit trotts alla försök

Till sist när man get upp och slutat dyka
Det visste jag var början inte slut
Att snart mitt anseende det skulle ryka
Och på bygden snart jag hängas ut

Jag visste inte själv ju vad jag skådat
Var det ett rå från sjön jag hade sett?
Mitt minne och min minnesbild jag knådat
Men inget av förvissning har det gett

Och Tom han sa sig nödgad att förhöra
Mig, för falskhet försinkat reda opp
polisen mycket annat måste göra
Än att söka vattenväsen utan kropp

Han förklarade att ens de hade lyssnat
På mig när jag kontaktat dem igår
Att innan ens mitt samtal hade tystnat
De trott att detta kanske var ett spår

De hade sökt en kvinna ifrån Hardarn
Ett nyinflyttat par som köpt ett hus
Det sagts att det gått villt till när de gnabbar
Och nu man sökt med lykta och med ljus

En vecka hade kvinnan vart försvunnen
Och mannen han var tyst när frågats ut
Man sökt runtom i skogen och i brunnen
Men sökandet det hade gått mot slut,

Än i dag är kvinnan mystiskt borta
Men var det hon som fastnat i mitt nät?
Hennes man som kvinnans liv förkorta
att skonas som hon bad om och hon grät.

Eller var det så jag råkat fånga rået
Och att jag lyckats undkomma dras ned
Jag tror jag aldrig nånsin kan förstå’et
Vad hände denna natten jag var med,

Mycket sedan dess har man mig kallat
Det snällaste är livlig fantasi
Att jag nu skämt ut mig inför alla
Och att aldrig att jag skulle lagt mig i.

.