Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 


Bild: "Skriet", 1893 av Edvard Munch. Vad innebär det att vara människa? Var går gränserna mellan människa och djur? Och hur hanterar vi ångesten vid dessa gränser? Detta är (för mig) en experimentell dikt; jag beträder här okända marker; häng på!


det oärliga


min daimon är i uppror
min ande vill revoltera
revolution!
(r-)evolution!
evolution!

nej! ja!
inget är så svartvitt
som vi skulle önska;
vi är ju alltjämt djur
med uråldriga instinkter

vi hoppade ner från träden
i en avlägsen urtid
byggde så småningom ett luftslott
kallat "civilisation"

civiliserad kontra barbarisk!
religion! hjärntvätt! masspsykos!
vi lurade oss själva!
vi lurar oss själva!
vi kväste våra instinkter
för att dyrka en chimär "dygd"

djuret, rovdjuret är ärligt
det säger
"jag måste döda dig,
men jag menar inget illa"
endast människan är oärlig
han säger
"här är en tvål,
jag vill dig inget illa"
och bjuder in till en gaskammare
med duschmunstycken...

och nu...
nu lider vi alla i det tysta
när vi försöker förkväva
våra animaliska andar

det enda ärliga
som vi mest förtrycker
i vår så kallade
c i v i l i s a t i o n

skrik om du behöver!
men skrik tyst för fan!
inte göra en scen
när ridån redan har fallit

* * *

så,
jag behövde bara skrika lite
jag ville bara vråla lite
så, nu är det gjort;

det är en dag i morgon också


©MagisterZ




Fri vers (Fri form) av MagisterZ
Läst 95 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2023-02-02 15:15



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

MagisterZ
MagisterZ