Livet är ett väldigt absurt undantagstillstånd från ruta ett till den sista.
Livet är en exiltillvaro och jag har inte bett om att få komma till den här planeten.
Livet är ett konstant sjukdomstillstånd som det inte finns någon bot för.
Livet är en förnedring som vet precis vilka ömma punkter den ska hamra på.
Livet är ett dårhus och det gäller att till varje pris hålla sig undan från människorna.
Livet kan förvisso innehålla en del kärlek och glädje men det är sällsynt och inleder man ett förhållande så är chansen att det ska hålla ungefär 2 %. Alltså undvik romantiken.
Meningen med livet är outgrundlig och man kan ligga på soffan som i ett väntrum och vänta på att döden förlossaren ska komma och slå sig ned som en underbar vän och lägga en sval hand på ens överhettade panna och fråga: Är du klar och åka hem?