Det märkliga med fast troende brukar vara att den som 'tror',
säger sig göra det, ofta vill frälsa de 'otrogna', i andra länder
gärna avliva dem.

Medan människor som 'inte tror', på en gud,
men kanske väl på framtiden. Väldigt sällan vill 'förkunna'
att vara 'otrogen',

när det kommer till en religion. Så, är det 'maktens sötma'
som ligger till grund för 'rädslan' att 'tvinga sig själv'
att 'vara säker på att gud finns'

och ändå, trots övertygelsen, vilja kalla det för just en tro.
Själv tror jag märkligt nog på godhet hos människor,
trots 'erfarhetens röst'...


(Om någon har sin egen övertygelse eller inte,
spelar nog liten roll.

Men varför 'döda' alla som bara är,
varför försöka frälsa någon och se 'ej religiösa' som ett hot?

Övertygelse skall ju helst komma inifrån.
Lockelse att ta reda på av egen kraft...

Diktatur betyder 'Envälde, skräckvälde'.
Demokrati sägs betyda 'Folkstyre', att 'välja själv',
vilket ett eller flera partier knappast har 'monopol' på.

Trots möjlig egen utsago, påstående.
En bebis vid matbordet har sällan 'rösträtt',
ändå kan barnet höras utbrista 'kan sälv'.

Att bokstaven 'j' ej skrivs ut här,
kan bero på hur små barn pratar...)