I riksdagshuset öppna hall syns ett spöke vandra
en ecklesiastiksminister från anno dazumal
som ingen människa vågar klandra
Den kroppsvätska som randas
är de tårar som aldrig föll
Nu söker han bland pärmar och böcker
sina deklarationsblanketter från förr
Dammsugning, damsugning, slamsugning
Han bokstaverar orden som aldrig höll
I riksdagens kammare
hörs en liten hammare
som slår och låter
En ecklesiastikminister
sitter ensam
i plenissalen och gråter