sevresporslin går lätt i kras
på bordet blommor
av kristall en vas
ovarsam hand ryckte med roten
dem ur jorden
Varför inte låta dem
blomma den tid de har
gläder vandraren
som förbi
fönstret passerar

egoism
avundsjuka
bakhåll i lönndom
intolerans
variationsrika människor
finns många
det talas i kyrkorna
med yviga ordalag
om förlåtelse
omtanke
givmildhet
de sagorna växte
människan ifrån