Lever i min egna plåga
Ser min egna självkänsla gå upp i eld

I eld skapad i min egna oro
Jag går kall som inget kan röra mig

När jag vet medvetet motsatsen
Att det är inte så jag är

Men rädslan att öppna upp till dig
Håller mig kvar i mitt fall i mörker

Att bli hel igen finns där framför mig
Dock enkelt som man klättrat ur mörker

Kan man puttas över kanten av dig
Tillbaka i gravitation, tyngre än förr