Jag gick en promenad utan mål
kom fram till en å
böjde mig ner
och såg mitt glittrande ansikte

När jag reste min upp
stod en gammal man
med vitt skägg där
”vad såg du i vattnet” frågade han
”sanningen om mig själv”
svarade jag med ett skratt.

”Följ med mig” sade han allvarligt
”så skall jag visa dig något.”

Jag tvekade ett tag men blev nyfiken.
han såg snäll och trevlig ut,
det var ljust och mitt på dagen
och människor här och där.

Vi gick på en ringlande gata
med kullersten och låga hus
och kom fram till ett litet torg.

I ena ändan på torgen stod en bänk
”kom så sätter vi oss där”
sade han och pekade
”så skall jag berätta sanningen
om verkligheten för dig.”

Vi gick fram till bänken
men innan jag hann sätta min ner
såg jag en liten mässingsskylt
böjde min ner och läste
”ljugarbänken.”