hejsan
vad vill du?
nä, tänkte
tänkte vad?
nja alltså du vet...
nej jag vet inte och har inte lust med 20 frågor leken.
ojojo lite bitsk va?
varför är du här och pratar med mig? ha?
em umm...
finns många andra människor här, varför just mig? Varför känner du att du har rätten att komma och störa mig?
jezes, chill...
okej
okej
...
nå?
bara gå okej.
kom igen spela inte svår fångad...
du, seriöst, spelar inte svår fångad, jag är inte intresserad.
va? du vet inte vad du ska göra med detta...
hon börjar dansa och försöker att se sexig ut, big fail.
jag vet precis vad jag ska göra med det...
jaså, sa hon och log.
jag ska ignorera det
leendet försvann
och nu log jag
vad är ditt problem? seriöst... va fan är det för fel på dig?
människor.
människor?
ja människor.
tycker inte att du har rätt att bara anta vad jag är.
du menar så som du gör med mig?
ja alltså men de är ju annorlunda.
jaså, det är det... hur då?
jag menar du är en man.
nu antar du att jag är något, så jag kan vara något som du kan manipulera in till något annat,
och jag tänker inte tillåta dig...
inte?
nä
hur då?
genom att gå.
gå?
du är inte charmig. Jag har inte letat hela livet efter dig. Du är tråkig och förutsägbar.
hon tittar på mig, helt paff...
sänker det sista av öl, kväver en kväljning, ger bartendern en nickning och går.
...
lite senare efter återberättat hela händelsen för polaren.
skit va hon så ful?
nej, eller jag menar de va bara något med henne alltså.
vad?
hon antog, antog att jag skulle göra vad som helst för att komma till. Det är ganska fucked up.
Ganska trött på kvinnor överlag.
jo men du är ju inte precis något kap!
precis! så jag borde kunna få ta en öl utan att bli störd liksom...
kanske är vad kvinnor upplever?
hm i så fall kan jag förstå dem i många fall.
...
vi satt i tystnaden en stund, sedan sa ja
du
ja
jag känner ingenting för vad jag skriver längre
vad menar du?
jo alltså, man brukar ofta känna visa känslor sedan försöker man liksom emulera dem i ord.
aha.
och de finns liksom inte där längre, skit knäppt.
okej, men mej liksom. Vi är kompisar!
japp det är vi!
sedan gammalt
absolut...
men...
men... liksom hade vi inte varit det längre av en eller annan anledning mitt liv skulle liksom fortsätta.
wut?
ja, alltså har absolut inget emot dig. Det är bara av känslomässiga skäl behöver jag inte ha dig runt mig liksom,
vill du hänga med annan person och prioritera den så går liksom mitt liv vidare... no biggy
va fan säger du?
jag säger inte det för att vara elak eller köra mind games, liksom jag tänkte liksom fukk it, säg som det är... lite som ett roligt experiment.
roligt experiment?!
ja, alltså jag kanske inte har några känslor men jag märker gott och väl att du är både förnärmad och känner dig liksom som att de är något du är eller snarare inte är för mig, vilket är sant men de är också inte ditt fel, inget du har gjort fel...
jag har bara liksom inga känslor...
sedan när?
du vet när jag nästan dog 10 år sedan
ja...
mm hm...
sedan då?
ja alltså, ska jag vara ärlig så känns det som jag dog, men jag blev liksom ersatt med en kopia.
en kopia?
ja, av mig själv...
fan va fukkat...
jo minst sagt...
men du har ju liksom karriär och allt!
jo jo, allt sådant är lättare om man inte har känslor faktiskt.
hur då? måste du typ fejka allt typ jämnt?
jo, de är klart. Vilket hade varit jobbigt kanske om man haft känslor.
what the f... du är på riktig...
japp, tänk dig, om du inte varit rädd för att misslyckas vad hade du gjort då?
shit, du har rätt...
om du varit tvungen att vara falsk, blå ljuga, fast du vet att det är liksom moraliskt fel men du känner det liksom inte i, liksom själen eller hjärtat eller whatevs.
fakk, de är ju helt sjukt ju...
så är det liksom mer som en förbannelse eller typ superkraft eller så?
skulle säga både och, typ konstant, utan avbrott. precis som allt är. flera saker, hela tiden utan avbrott...
wow
känns det lite mindre som om du gjort fel och mer som jag har något allvarligt fel på mig nu...?
jo.
så vi kan gå vidare...
jo antar, men jag har frågor...
fire away...