Ögat går
Ibland över torg
cafeer, restauranger
Ett par trasiga shorts
Ett ensamt barn
Ljus

Ögat går
In genom dina gardiner
tittar förstrött
kanske avsiktligt förstrött
över väggar
mjuka färger och vassa speglar
något för ögat mot marken, mot en kastad borste
som skapar mening hos Mig
hårstrån som slitits loss och som nu
vilar stillsamt tillsammans
i minnet från Dig

Ögat går
Genom regniga dagar
och vandrar över mörka moln i alla skymningars kulminerande stund
När allt försvinner
Och det i mörkret bara finns mitt minne av dig