Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

moster

Är ingenstans utan dig
du är lukten av barr i skogen, värmen under mossan
stora vita villan med den skrikande radion i köket
korsord i sängen, du låtsas att jag hjälper till
Vi gör chokladmuffins och du låter mig äta resten av smeten
I Italien när kloret kliar och du skrattar när jag bara vill ha nutella till frukost
Du lägger fram alla dina örgängen på sängkanten och jag får välja ett par att låna till middagen senare
Det är det viktigaste beslutet i mitt liv
Jag springer på gruset och du säger fortsätt, tills fotsulan hårdnat, då gör det inte ens ont längre
Då springer jag mer
Du kan göra inbakade flätor, du höjer radion och hastigheten
Vevar ner rutorna och vinden fäster sig i ditt hår
Jag är så fylld av beundran och avundsjuka att jag inte kan urskilja kärlek från hat
Jag hatar dig och om jag inte blir som dig när jag blir stor så vill jag inte bli
Om jag inte blir stor imorgon så orkar jag inte vänta
Jag snor din tröja och det får duga
Du får en dotter
Jag får en kusin
Sen kommer svarta sveket och arga sjukdomen
Men det är alltid tryggt när vi ligger i sängen i villan, när vi sitter vid brasan och sprakandet ger oss en takt vi kan andas till
Vi tramsar och gungar och badar, åker på utflykt och experimenterar, äter köttbullemackor, dricker multivitamindryck och sover i skogen för att höra göken
Lådbilslandet, frigoliten som va en stor solstol
Vi bygger en koja av madrasser ute i trädgården och där sover vi och jag vet inte om att jag är lyckligast i världen
allt är kärlek och bråk och en vecka är en månad och månaden en helt livstid


Jag minns när vi klädde fula pärlor på trådar och du satte upp dom istället för en dörr i din lägenhet,
jag minns det
det är det första jag minns
det var när du var smal och ledsen men jag minns dig bara som världens varmaste människa
du var rädd för mig, helt osäker
jag älskade dig
jag älskar dig

nu visar jag det inte, skratta är lättare
tänker att du måste vara så less på tårar
jag låtsas tänka på annat, men jag tänker på hur jag saknar det vi hade
hur jag så gärna vill kunna gå tillbaka och berätta för mig själv att detta är det finaste det du upplever just nu




Skapa | Skriva av svartgronrod
Läst 76 gånger
Publicerad 2023-10-02 17:32



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

svartgronrod