En ängel kom in i mitt hus
utan en tillstymmelse av elektricitetens brus

Ren och skir oskuldsfull som ett barn
lindade hon min sorg runt sina fingrar som ett garn

Min ängel stannade kvar som tröst
emedan min smärta for iväg utan röst

När ängeln flydde mitt lidande
tog dödens käftar åter sitt smidande

tills inget återstod av mina sköna tankars behag
och endast stoftet av förljugna löften tog tag

om förintelsens slutgiltiga mål