Klockan ringde 6.00 det var fortfarande mörkt ute, gud vad segt, halvdålig sömn som alltid inför en resa.
Duschen piggar upp, snabb packning av det sista. Väskorna var tunga strax under 20 kg.
Telefonen ringar, det är Solna Taxi ”tyvärr är vi några minuter sena,” efter 12 minuter kommer den, vi är dessutom också sena, har vi låst dörren, källardörren? Skynda ut och släng soporna, fan nu glömde vi tidningen. Chauffören hörde och backade tillbaka bilen till brevlådan, ytterligare sena.
Som tur är det måttligt med trafik. Efter en stund, "fan vi glömde ta med Euron som blev över sedan förra resan och paraplyerna, det skulle ju regna i Hamburg." Pass kreditkort flygbiljetter mobilen är med i alla fall. Taxin körde mycket fort, han ville väl köra igen tiden, 110 på 80 sträcka.
Framme 40 minuter innan avgång, incheckningsautomaten funkade perfekt för en gångs skull.
Ställde oss i en enorm kö som enligt skylten ledde till Bag Drop. Efter en stund i kön kom det en person och frågade efter bording pass, men ni behöver inte stå i den här kön sade hon, gå till Bag Drop där borta där är ingen kö. Varför står alla till det Bag Drop här? vad köar dom till?
Oändlig seg kö vid säkerhetskontrollen, av med livrem, klockan går, 30 minuter till avgång, äntligen igenom, höll byxorna uppe med ena handen för att de inte skulle ramla ner.
Arton minuter till avgång, oändlig promenad genom parfymdiskar, godisstånd, sprithyllor, finns det ingen genväg? oändlig promenad till gamla avgångshallen, så gott som sist ombord.
Vi hade bestämt oss för frukost ombord, annars skulle vi ha behövt gå upp 5.30 för frukost hemma. Hundra kronor för en frukostsallad ,visserligen riklig men ändå. Ett glas med vatten var fritt men inte två.
Tiden går fort när man skriver, snart gick vi in för landning.
Alla reste sig upp på en gång, fram med mobilerna är det något viktigt i dom, måste kolla?
Vi väntar till sist, väskorna tar ändå sin tid, ingen brådska. Tack och adjö.
Väskorna var redan framme, ut genom grönt, vilket håll skall vi gå? höger eller vänster, hoppsan vi måste växla där är en automat det gick bra men bara 100 EUR sedlar.
Där borta är en bild på ett tåg, ner för rulltrappan med väskorna, biljettautomaten tar bara smått.
Upp igen växla 100 EUR sedeln till smått och växelmynt i en bank intill.
Aha där är en informationsdisk, vad bra, vi fick en karta med inringade tåg byten till vår destination, fint.
Ner till tåget igen, vad kostar det nu? Massor med alternativ fanns vilket gäller för oss, en vänlig dam visade vilken avgift vi skulle betala, mynten räckte precis till. Rulltrappa ner igen.
Tåget kom efter 5 minuter, vi skall inte till Haufbanhof utan stiga av vid Ohlsdorf och byta till U- bahn.
Trångt och besvärligt för väskorna, vi fick klämma oss in, tåget var tydligen inte avsett för resande med bagage trots att det var ett Airport tåg.
Är det denna station, nej det är nästa, krånglade oss ut med vätskorna.
Vad är U-bahn stationen, aha där nere är den, långa trappor ingen rulltrappa vad är hissen? aha där är den, damen vid hissen vände sig mot oss, ”es ist kaputt.”
Ner för de långa trapporna med våra tunga väskor.
Upp för igen till U-bahn, besvärliga trappor ingen rulltrappa, kanske fanns det en hiss någonstans, vi såg den inte i alla fall. Uppe på perrongen stod ett tåg inne, men är det åt rätt håll? bäst att fråga, en medelålders man stod intill, ” ist diese Zug zu Stefans platz? nein die andre seite,” han visade oss en pelare där alla stationerna var uppräknade, tur att vi frågade annars hade vi åkt åt fel håll.
Äntligen framme, åtta hållplatser till Stefans platz , ingen hiss trötta trappor upp.
Här står vi förvirrat i ljuset, vilket håll är hotellet? Till höger eller till vänster. Ahaa där borta syns ett gatunamn på andra sidan, står det inte Esplanade då? jo det gör det, vilket håll skall vi gå på Esplanade? det måsta vara åt höger, jo numrera stämde det borde inte vara så långt.
Där är hotellet skönt, finns det en hiss till receptionen som är en trapa upp, jo där är den, in med väskorna, ett tryck på knappen, varför startar den inte? aha det är en handikapp hiss, knappen måste hållas intryckt hela tiden kom vi på.
”Guten Abend, Name? ” Ullskog,” ”das gibt keine Ullskog,” ” jag stavade U L L S K O G, ja ja alles in Ordnung.”
”Wollen sie zwei Schlüssel haben, ja danke.”
Härligt att rummet var klart redan kl. 13
Fin lobby, läderfåtöljer öppen brasa och en bar.
Tre våningar upp. Plastkortet till dörren fungerade efter tre försök. Vi hade läst att alltid kolla om vägglöss innan väskorna togs in i rummet eller ställa dom i badkaret, badkaret var så litet att endast en väska fick plats.
Rummet var litet med fint, utsikt över Esplanaden, en liten balkong.
Koll under madrasser under stolar mm, allt klart inga vägglöss.
Äntlige framme.
Vi slängde oss på sängen och pustade ut alldeles slut