Just idag är jag skör och hudlös
av ingen särskild anledning
eller alla på en gång
Och det är väl inte så konstigt när världen ser ut som den gör
Fast kanske är det bara hormoner
(vad som nu är så bara med dem)
eller helt vanlig novembermelankoli
(för nog har ni väl också sådan?)
Jag googlar "plåster för själen"
Bland resultaten finns plåster mot snarkning, röksug och skavsår
Någon hävdar att musik är plåster för själen
En annan svär att detsamma gäller naturen
Jag sätter på stereon och tittar ut genom fönstret
Det går en skata i gräset
Jag önskar att jag var den