Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
inte religiös men samtidigt också inte heller oreligiös. Något är säkert sant, men jag tvivlar om svaret går att förstå sig på men våran mänskliga hjärna...


Åh du vackra fula.

Ju längre jag lever desto starkare växer det fram en känsla av att detta inte är riktigt. Jag hörde en knäpp teori, att den fysiska världen är skapade av demoner, en demonisk yttring, ett demoniskt förverkligande. Och vi va skapade för att tjäna demoner, vi vart liksom kött som de skulle plåga i all evighet, som ett fängelse, ett fysiskt fängelse för oss. Men att gud tog sympati på oss, och lät blåsa in de eviga ljuset in i oss. En del av has gudomliga väsen, och att denna komma till oss i syfte att till slut ge oss styrkan att lämna denna fysiska verklighet, denna demoniska fängelset.
Demoniska krafter försöker påverka oss, till att tro på det fysiska fängelsets verklighet, medans gudomligheten vill få oss att se sanningen, vilket är att denna världen är ett fängelse för själen, en plats att förlora sig i köttsliga lustar, och förlora verkligheten, vilket är själens evighet.
Ganska intressanta tankar kom ur detta, detta är tydligen någon slags kabal mysticism, men självklart liksom återberättande som
"Hon va anden, anden va fin och evig, hon va evighetens ande, och och fällde en tår, en tår av liv föll på dennes kropp, Erik, Erik reste sig då, då livets tår fyllde Erik, Erik reste sig då och sade, Att hon va anden, och anden va fin, att hon va evighetens ande" osv, lite så man skrev saker och ting då, liksom mantran av fina tankar, som lite upprepas så dem enklare kan minnas, iaf misstänker jag så. Ord är i sig förverkliganden, lite makten av ordet, och tanke är också förverkliganden, lite av tankens makt, osv.
Frekvens är energi, vibration är energi, och tro är hopp. Hopp om något annat än det fysiska, denna demoniska fängelset, liksom till för att förvilla anden, få oss att tro på den fysiska världens begränsningar...
Död, liv, tid, alla dessa tillfälliga ting, som styr denna världen... Denna fysiska världen...
Hon frågar mig vad jag tänker på
"inget speciellt, lite jobb skit" säger jag och ler lite hemlighetsfullt.
Hon är skit snygg, 29 år, vackra långa ben, fantastisk kropp, säkert en stark nia att knulla med, säkert trevlig, smart, rolig, spännande och allt det där... Ett tag, den fysiska verklighetens begränsningar, även likmaskar kommer äta hennes kött, krypa ur ögonen från hennes kranium, så som för alla så klart...
Och det är så de flesta vill att man ska se det, som en bit kött som är färskt ett tag, och sedan skall ruttna bort...
Därav stressen att konsumera denna bit kött, medans de fortfarande är färskt, för din tid tickar också, inget utrymme för att vara snäll, måste roffa åt sig liksom, hela den tankegången liksom, och vem bryr sig om det betyder att man måste klampa på någras fötter... Vi är all så gott som döda redan, whatever liksom...
Men det är inte riktigt så jag ser det, det finns evigheter bakom hennes skratt och djupa ögon... Det finns den där lilla glimten av magi i oss alla. Som köttet inte har någonting att göra med, mer än en plattform där detta presenteras, för oss, i vårat köttsliga fängelse, vi är fångade en kort tid, men minnena är eviga, själen är evig, och inte våran att korrumpera, eller tilldela någon annan. Vår tid är inte viktig, våra tankar oviktiga, jag menar dem är verkligen ingenting speciellt alls, men samtidigt helt unika saker kastade ut ur tomheten en kortstund, men ett fängelse är ett fängelse oavsett om man känner sig hemma där eller ej...
Eller kanske inte...
Tror inte hon vet hur jag tänker, tror inte hon bryr sig, hon har säkert en annan plan för mig... vem vet...
Jag lyssnar på några historier till om arbetskollegor och fjällen resor, sedan ursäktar jag mig och går.
De är den enda planen jag behöver.




Fri vers av Alexander Gustafsson
Läst 46 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2023-11-19 17:42



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Alexander Gustafsson
Alexander Gustafsson